Men överläkaren på avdelningen, som jag verkligen ogillar, tyckte att jag mår bra nu, och att det är dags för mig att åka hem! Jag har märkt att hon vill alltid bli av med mig. Det finns jättemycket som jag hatar med BUP, men en sak hatar jag så jävla mycket att jag blir sur när jag bara tänker på det. När jag blir utskriven, så säger de flesta att "jag kan återkomma när jag känner att jag inte klarar av att vara utanför". Men vad händer när jag återkommer? Jo, då blir jag oftast nekad, och får åka hem igen. Lögner lögner lögner lögner. Och jag vet att det har hänt andra, inte bara mig. Tyvärr. Den svenska psykiatrin är ett jävla skämt. Det är så jävla sorgligt. En annan sak som jag hatar när det gäller BUP (i alla fall akuten i Uppsala), är att det finns bara 5-6 platser. Och personer som inte mår bra, blir ändå utskrivna. Och då är det väl inte så jävla konstigt att de återkommer, eller? Herregud, det är bara några få som tänker vettigt på det stället. Men, "som tur är", så kommer det där jävla stället rivas ner i 2014. Men tyvärr så vet man inte hur många platser det kommer finnas på den nya avdelningen, (inte jag, i alla fall). Mer än 6, hoppas jag. Annars blir jag jävligt arg. Å ena sidan så borde jag väl inte bry mig så mycket, eftersom i november 2014 så kommer jag fylla 18, och då är det vuxenpsyk som gäller. Men det betyder inte att jag kommer sluta bry mig om andra patienter. För det gör jag. Jag hatar när jag hör att någon gråter och nästan ingen gör ett piss åt det. Jag hatar när någon får ett utbrott och det som personalen gör är att hålla i personen så hårt de kan, och ge sprutor. Ja, jag förstår att ibland finns det inget mer man kan göra. Men min åsikt är att man ska försöka andra metoder innan. Men det spelar ju ingen roll vad jag tycker, eller hur? För att människor är människor, och ingen tänker lyssna på en sextonåring. Ganska sorgligt, är det inte det?
Det finns så mycket annat som jag hatar med BUP, och allmän psykiatri. Men nu tänker jag inte skriva så mycket mer om det, det gör mig bara arg.
I lördags åkte vi (mamma, farmor, Alice, jag) till Västerås. Väntade på flygplanet från England. Det kändes så overkligt när jag såg pappa. Det känns fortfarande overkligt att han är här. Pappa köpte ju också skor som jag verkligen ville ha (-> här är bilden <-). Jag vet inte när jag ska använda de dock. Men äsch, det kommer säkert finnas nåt tillfälle. (Har haft de på redan en gång, bara för att kolla hur det känns.)
Samma dag fick jag en cykel av min bror. Han skulle köpa den för sig själv, men den visade sig vara för liten. Så nu är den min. Och jag älskar att cykla på den. Är bara ganska sur att det inte finns särskilt mycket vägar där man kan cykla här i Gimo, utan att bry sig om bilar eller så. Men nu har jag i alla fall nånting som kan hjälpa mig att gå ner i vikt. Ja, jag tänker gå ner i vikt. Jag vill inte se ut så som jag gör nu. För att jag är så jävla vidrig. Jag hatar mig själv, hatar mitt utseende, min kropp. Alla är ju säkert äcklade av hur jag ser ut. Och alla som säger att jag är "fin", "snygg" eller "smal" ljuger. Och nej, jag vill inte ha uppmärksamhet, jag vill inte höra några jävla komplimanger. Det kommer ju inte hjälpa, det kommer inte höja min självkänsla. Jag hatar mig själv så mycket. Och jag hatar att jag kan inte förklara hur jag känner, för ingen verkar förstå, oavsett hur länge och mycket jag förklarar, så är det ingen som förstår, ingen som verkligen förstår. Och jag hatar det.
I söndags åkte vi till Hargshamn. Jag var säker på att jag inte skulle bada. Men det gjorde jag ändå. Eller, jag var i alla fall i vattnet. Det var tyvärr för kallt för mig, och även fast jag ville lära mig simma (jag kan inte simma, nej) så kunde jag inte. Vädret blev sämre lite senare, så det var dags att åka hem efter ungefär 40 minuter.
De sista dagarna har det inte hänt särskilt mycket. Inget jag kan komma på i alla fall. Ska nog avsluta inlägget innan jag börjar skriva massa onödiga och meningslösa saker. (Det blev ändå ett rätt långt inlägg.)
Jag har köpt en tesil. Älskar den så himla mycket.
Är lite besatt med sköldpaddor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar