fuck you, fuck you, you, you and you, and especially fuck you

Jag tänker. Tänker alldeles för mycket. På människor som jag har litat på. Vilket jävla misstag. Jag önskar att jag kunde resa tillbaka i tiden, träffa sjuåriga mig och helt enkelt säga "lita aldrig på någon. visa aldrig att du är svag. men säg alltid vad du tycker. för till slut kommer du stå där helt ensam.". Aldrig aldrig aldrig mer tänker jag lita på andra. Någonsin.
Oftast så tänker jag att allting är mitt fel. Att jag orsakade det här, att det var hela tiden jag som förstörde mitt liv. Men ibland så tänker jag på alla jag har träffat på vägen. Alla "vänner", alla läkare, psykologer, bekanta och många andra. Jag önskar att jag kunde träffa de nu, säga vad jag tycker och tänker. Jag sitter alltid tyst. På alla möten. Nickar, håller med. Även när jag innerst inne vill bara skrika att nej nej nej jag vill inte sluta jag vill hoppa av nu. Jag borde ändra på det. Jag vet att jag borde. Jag vågar inte. För jag är så jävla feg. Feg feg feg. F E G.

Fuck you, alla som har lämnat mig när det var som jobbigast.
För att du har sagt så mycket som inte är sant, falska förhoppningar och för att du lämnade mig. Du gjorde det, även om du säger att du inte ville. Och nej, vi kommer aldrig vara så nära varandra som vi brukade. För jag tänker inte låta andra utnyttja mig. Inte nu längre.

C., för att du orkade inte ens bry dig när jag berättade om hur jag mådde. För dina jävla tips. För att du har fått mig att inse hur jävla dålig jag är. Du är så jävla dum. Och jag kan inte förstå hur du ens vågar kalla dig själv en läkare. En psykiatriker. Önskar jag spottade dig i ansiktet och slog dig på käften istället för armen. Hoppas att du inte längre jobbar inom psykiatrin. Tycker synd om alla som någonsin har haft dig som läkare. För det är inte så jävla lät att 'bara sluta tänka'. Du säger inte till någon som hatar sig själv och vill sluta äta att 'börja träna'. Det får en motsatt effekt än vad du vill att det ska få. Tvångstankar handlar inte bara om att tvätta händerna, om ens det. Du sa att jag var på botten, att det kunde inte bli värre. Och berättade att det finns två typer av patienter. De som blir bättre och de som stannar på psyk i resten av sitt liv. Det ska man inte säga till någon som inte ser någon jävla framtid. Otroligt att du har ens rätten att kalla dig själv en läkare. En idiot, är vad du är.
Hoppas du ramlar i ett grav fylld med äckliga spindlar som äter upp dig, långsamt och plågsamt. Fuck you.

Fuck you.