onsdag 14 augusti 2013

Psyk

Just nu ligger jag på en säng i rummet som jag var i sist jag var här. Egentligen var inte detta frivilligt. Men jag orkade inte bry mig. M. är här.
Än så länge har jag träffat bara en person från personalen som jag inte kände. Åh, helvete, vart har jag hamnat igen?!
Mamma måste nämligen sova här inatt. Använder hennes mobil för att vara på nätet.
Allt känns overkligt. Jag känner igen lukten, ansikten, dumma tankar och irriterande stunder. Usch.
Jag hatar mig själv.

2 kommentarer:

Anonym sa...

hejj jag såg en bild på breven du gett till din flickvän, hurgulligt! kan inte du skriva här vad du skrev i breven? btw du är fin och hur stark som helst! oroa dig inte för framtiden utan var stolt över den till du klarat, och all skit du gått igenom! du klarar dig ur detta helvete! Kram!

Amanda sa...

Jag älskar dig och jag behöver dig och du klarar det här. Jag tror på dig, alltid. Okej?
Stanna.