tisdag 30 juli 2013

It doesn't matter how many times you try, because you'll always fail.

Jag är så jävla hopplös. Så fel och dum och talanglös. Just nu vill jag bara gråta. Jag vill inte göra fel. För att fel är inte bra, fel är hemskt och dåligt och fel luktar äckligt och ingen vill röra vid fel. Jag är en person som aldrig får göra fel, för att då skriker rösterna och får mig att inse hur dålig jag egentligen är.
Idag stör sig alla röster på mitt skrivande. Du stavar fel, ordet existerar inte, kommatecken ska finnas där, nej, inte utropstecken, absolut inga streck! Var fan tog apostrofen vägen? Jävla idiot. Särskrivning. Fy fan, vilka fula namn du har valt. Och du vill bli författare? Herregud, alla kommer neka dig ju! Nej, ingen kommer att läsa, ingen orkar läsa dina skitiga berättelser! En femåring kan hitta på nåt bättre. 

GE UPP, DU ÄR FÖR DUM OCH DÅLIG FÖR DET HÄR. GE. UPP. NU.

Jag börjar lyssna på rösterna. Varför skriver jag ens? "Det kan bara vara ett intresse för dig!", ja eller hur, fast det stavas mer som B U L L S H I T.
Fy skäms på mig för att jag ens försöker.

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag tycker att du skriver otroligt bra och att du kan bli en författare hur mycket du vill!! jag tycker också att rösterna kan va tysta för dom vet inte vad dom snackar om, fortsätt skriv!!!!